Åtta frågor och svar om hur bottenfärg påverkar miljön

Vi blir allt mer medvetna om hur vi påverkar vår miljö. Globalt står vi inför många utmaningar, men det finns även saker som den enskilda individen kan bidra med för att göra skillnad. Nyligen har det också varit mer fokus på miljöpåverkan vid användning av fritidsbåtar, särskilt vid användningen av bottenfärg. Vi har ställt åtta frågor om bottenfärg och dess miljöpåverkan till Petter Andreassen på Jotuns forsknings- och utvecklingsavdelning i Sandefjord.

1. Har bottenfärg med koppar en negativ inverkan på den marina miljön?

EU har genomfört en vetenskaplig riskbedömning av koppar och delgav 2016 ett förlängt godkännande av ämnet, eftersom studierna visat att den förväntade koncentrationen i vattnet inte medför någon skada på havsmiljön. Tillförsel av koppar från konstgjorda källor till havet utgör bara några få procent av de totala tillförseln – där bergerosion och flodlöpningar utgör de största källorna.

Koppars huvuduppgift i bottenfärgen är att förhindra beväxning på båtens skrov. Beväxning leder till ökat friktionsmotstånd i vattnet vilket i sin tur leder till ökad bränsleförbrukning och därmed ökade koldioxidutsläpp. De ökade koldioxidutsläppen bidrar till klimatförändringar och skapar försurning av sjöar och hav, vilket är en av de största miljöutmaningar som vi står inför. En väl fungerande bottenfärg halverar bränsleförbrukningen och därmed också utsläppen av växthusgaser.

Visste du att koppar är ett livsnödvändigt ämne? Vi måste alla ha en ”daglig dos”, annars kan vi få bristsjukdomar. Detsamma gäller för de flesta organismer i havet.

Med det sagt är det inte riskfritt att använda bottenmålning som innehåller koppar. Det innehåller ändå kemikalier och ska användas med försiktighet. Det är därför viktigt att undvika stora punktutsläpp, vilket kan uppstå exempelvis vid avlägsnande av bottenfärg från båtens skrov. Tillförsel av stora mängder till vatten, exempelvis vid stora marinor och varv bör undvikas genom god hantering av färg när den appliceras, sköljs eller skrapas bort.

Läs mer här om hur man sköter båten på ett säkert sätt för både människor och miljö.

Förhindra spridning av främmande arter

En viktig aspekt av bottenfärgens påverkan på den marina miljön är att den begränsar spridningen av främmande arter. Det är ett känt problem att ballastvatten från fartyg som har färdats i andra delar av världen som töms utanför kusten kan innehålla främmande marina arter. Om dessa arter blir etablerade och sprids, kan de konkurrera ut de lokala arterna och störa det naturliga ekosystemet. Fritidsbåtar som inte har skydd mot beväxning på sina skrov är effektiva transportörer av dessa främmande arter och bär med sig arterna längs kusten. En båt som är väl skyddad mot beväxning är har mindre risk för att sprida dessa arter vidare.

2. Är koppar nedbrytbart?

Koppar är ett naturligt ämne och kan inte brytas ner eller försvinna. Under användning tränger vatten in i det yttre skiktet av färgfilmen och frigör kopparjoner. Det är dessa som är biologiskt aktiva och förhindrar algsporer och larver från att fästa på skrovet. I ett tunt lager som kallas ”boundary layer” kommer koncentrationen av kopparjoner att vara så hög att de har en förebyggande effekt på mikroskopiska organismer som försöker fästa sig. Så snart kopparjonerna lämnar färgfilmen omvandlas de till andra typer av föreningar som inte är farliga för andra organismer i vattnet.

3. Medför utvinning av koppar en miljöförstöring?

Jotuns leverantörer av kopparoxider använder endast återvunnet koppar i sin produktion, huvudsakligen gamla kraftledningar och vattenledningar, och är därför ett bra exempel på cirkulär ekonomi (vilket är miljövänligt).

4. Har co-biocider* i bottenfärg en negativ inverkan på den marina miljön?

Koppar är en biocid med ett brett spektrum, det vill säga den fungerar mot de flesta 4000 arter som kan fästa på en båts skrov. Därmed användas endast koppar i bottenfärg. Alger är emellertid ganska toleranta för koppar, så ibland används co-biocid, även kallad algicid. Jotun använder endast biocider som har behandlats noggrant och godkänts av EU. Det finns därför ingen förväntad miljöskada vid användning av dessa. Koppar har den bästa miljöprofilen och är därför det ämne som används som biocid i bottenfärg.

*I Sverige används inte co-biocider, då detta inte är godkänt i svenska farvatten.

5.   Innehåller bottenfärg mikroplaster?

Mikroplaster definieras som syntetiska, vatten-olösliga, fasta polymerer som är mindre än 5 mm. Polymererna i färg är permanent bundna i en film genom applicering och uppfyller således inte längre definitionen av mikroplast. All plast består av polymerer, men alla polymerer är inte plast. Därför är bottenfärg eller annan marinfärg inte definierad som mikroplast efter att den har applicerats på båten.

Bindemedlet i bottenfärgen är framtagen för att brytas ner i kontakten med sjö eller hav. Detta för att ge ett kontrollerat utsläpp av biocider. Alla Jotuns bottenfärger innehåller en blandning av syntetiska och naturliga bindemedel. De naturliga kallas för kolofonium och framtas från barrträd.

Rekommendationen är dock att man undviker onödigt spill vid applicering och man samlar upp färg som skrapas av båten. I större marinor kan det vara bra att även samla upp spolvattnet.

6. Är fyllnadsmedlet i bottenfärgen nedbrytbart?

Fyllnadsmedel är ”krossad sten” som kan bestå av olika bergarter. Dessa kommer från gruvdrift och är lika nedbrytbara som vanlig sand.

7. Är vattnet från avspolningen av båten miljöskadligt?

Normalt är detta inte ett problem, men i större marinor och hamnar kan detta medföra en lokal förorening eftersom lösa flagor från färgen åker med vid avspolningen, ner i vattnet. Därför bör dessa flagor sopas upp för att undvika punktutsläpp. Studier gjorda i Sverige och Danmark har fastställt att i genomsnitt 4-6 gram koppar från varje båt som spolas av vilket blir ca 60 gram koppar på 100 avspolade båtar.

8. Vad kan man göra som båtägare för att begränsa miljöpåverkan vid underhåll av båten?

• Välj en effektiv bottenfärg som skyddar mot beväxning av skrovet. Det allra viktigaste är att undgå ett ökat CO₂-utsläpp som sker när skrovet får beväxning på grund av den ökade friktionen.
• Täck marken runt båten och samla upp resterna av färg eller flagor.
• Lämna färgrester och andra överblivna kemikalier till återvinningsstation.
• Förhåll dig till båtföreningen eller hamnens avfallsplan för underhåll av båten och hantering av farligt avfall.

Läs mer om hur du väljer rätt bottenfärg för din båt.